Ny behandlingsmetod för svårbehandlad bröstcancer utvecklas av forskare i Lund och Lausanne

0
49
Nästan vart tredje cancerfall som drabbar kvinnor i Sverige är bröstcancer. Av dessa är cirka 10-15 procent tumörer som inte svarar på behandling med hormoner, vilket gör dem mer aggressiva och oftare ger upphov till återfall. Nu har ett internationellt forskarlag lett av forskare vid Lunds universitet upptäckt att dessa aggressiva tumörer kan byta identitet genom manipulering av bindvävscellerna i brösttumören. Forskarna utvecklar nu ett nytt läkemedel för svårbehandlad bröstcancer, som innebär att den aggressiva tumören omvandlas till en hormonkänslig tumör som kan behandlas med konventionell hormonterapi.

Cancer uppstår till följd av mutationer och andra genetiska förändringar som stänger av de kontrollsystem för tillväxt som normalt finns i våra celler. Nya studier betonar dock vikten av cancercellernas kommunikation med andra celltyper i den omkringliggande vävnaden, såsom bindvävs-, blodkärls- och immunceller för att tumörer ska kunna bildas, sprida sig och motstå behandling. Bröstcancer är en av de mest bindvävsrika tumörtyperna, vilket talar för att just bindvävscellerna skulle kunna spela en stor roll i denna tumörsjukdom.

Hormonkänslig och icke hormonkänslig bröstcancer
Genom analyser som rutinmässigt görs vid diagnos av bröstcancer delas sjukdomen in i flera olika undergrupper som har vitt skilda prognoser och behandlingsalternativ. Den bästa prognosen har de patienter (cirka 70 procent) med en tumör som är hormonkänslig (luminal bröstcancer), medan de cirka 10-15 procent som har tumörer som är okänsliga för hormoner (basala brösttumörer) är mer aggressiva oftare ger upphov till återfall och patienterna kan endast erbjudas behandling med höga doser av cellgifter.

– I våra studier av bröstcancercellers kommunikation med sin omgivande vävnad har vi funnit en tillväxtfaktor – PDGF-CC – som förmedlar information mellan tumörceller och bindvävsceller främst i basala brösttumörer. Våra studier av runt 1400 brösttumörer visade att höga nivåer av PDGF-CC i tumörcellerna var associerat med en dålig prognos. Efterföljande experimentella studier bekräftade att hög aktivitet av PDGF-CC ledde till tumörer som växte fortare och med en större infiltration av bindväv, förklarar cancerforskare Kristian Pietras, professor vid Lunds universitet.

Han har lett ett multidisciplinärt och internationellt forskarlag som utgått från Lunds universitets cancercentrum på Medicon Village i samarbete med forskare från Karolinska Institutet.

– Tidigare har man trott att de olika undergrupperna av bröstcancer i huvudsak härstammar från olika typer av celler i bröstkörteln. Våra studier visar dock att bindvävsceller också kan påverka brösttumörens identitet vad gäller känslighet för hormoner, säger Ulf Eriksson, professor vid Karolinska Institutet, och en av medförfattarna till studien.

Kristian Pietras

Kristian Pietras, Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Lunds universitets cancercentrum på Medicon Village. Foto: Kennet Ruona

Utvecklat behandlingsstrategi mot aggressiv bröstcancer
I experimentella modeller testade forskarna ett nytt biologiskt läkemedel som slog ut den PDGF-CC-medierade kommunikationen mellan tumörceller och bindvävsceller. Detta resulterade i att basala brösttumörer omvandlades till hormonkänsliga luminala brösttumörer. Som en konsekvens av omvandlingen kunde tumörsjukdomen därefter behandlas framgångsrikt med gängse hormonläkemedel. Forskarna kunde även visa på det omvända; om en hormonkänslig luminal brösttumör får möjlighet att kommunicera med bindvävsceller, via PDGF-CC, omvandlades den till en basal brösttumör, som inte längre svarade på behandling med hormonläkemedel.

– Vi har alltså utvecklat en ny behandlingsstrategi för aggressiva och svårbehandlade basala brösttumörer som innebär att cancern omvandlas till en hormonkänslig tumör som svarar på konventionell hormonterapi, avslutar Kristian Pietras.

Studien är till stora delar finansierad av en donation från Göran och Birgitta Grosskopf, samt forskningsmedel från European Research Council (projektet TUMORGAN), Cancerfonden och Vetenskapsrådet.

Åsa Hansdotter

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here