Markör involverad i lymfsystemet kopplas till hjärtsvikt

0
13
Forskare vid Lunds universitet har hittat en ny markör i blodet som kopplas till ökad risk för hjärtsvikt. Det överraskande är att markören inte är involverad direkt i hjärtats funktion, som de flesta tidigare kända markörerna är. Istället påverkar den processer i lymfsystemet.

Hjärtsvikt är det svårbehandlade tillstånd då hjärtpumpen inte längre klarar av att förse kroppen med tillräckligt med blod. Cirka 250 000 personer i Sverige lider av sjukdomen. Symtomen är diffusa och kan bero på många orsaker. Därför har forskare vid Lunds universitet sökt efter markörer, signalämnen i blodet, som kan hjälpa vården att snabbare upptäcka hjärtsvikt.
– I analyserna såg vi ett tydligt samband mellan en viss markör, en tillväxtfaktor för lymfkärl som kallas VEGF-D, och risken att drabbas av hjärtsvikt. Framför allt hos kvinnor, säger Yan Borné, forskare vid Lunds universitet och en av de som ligger bakom studien. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of the American College of Cardiology, JACC.

Markör involverad i celltillväxt i kärlen
Den aktuella tillväxtfaktorn är involverad i endoteltillväxt, den reglerar alltså hur cellerna på kärlens insida växer.
– Tidigare markörer vid hjärtsvikt har framför allt handlar om hjärtat och vilken belastning hjärtat utsätts för. Vi tog istället avstamp i lymfsystemet och det faktum att personer med hjärtsvikt samlar på sig vätska. Markören vi identifierat påverkar de lymfatiska kärlen så att de i sin tur hjälper kroppen att avlägsna vätskan exempelvis från benen, säger Gunnar Engström, professor i kardiovaskulär epidemiologi, som också varit involverad i forskningen.

Fyra gånger så hög risk vid förhöjda nivåer av markören
I epidemiologiska studier följde forskarna 4 265 personer under femton års tid (1991-2014), i den så kallade Malmö kost och Cancer Studien. Med hjälp av proteomik, som gör det möjligt att ur ett litet blodprov kartlägga en stor mängd proteiner, kunde forskarna mäta den aktuella markören hos personerna, som inte tidigare diagnosticerats med hjärtsvikt. Resultatet visade att de som hade förhöjda nivåer av VEGF-D hade ökad risk att senare utveckla hjärtsvikt.

Forskarna studerade även en grupp med 430 patienter med andningssvårigheter som kom till akutmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö mellan 2013-2014. Totalt 152 av dessa fick diagnosen hjärtsvikt. Dessa personer hade också förhöjda nivåer av VEGF-D. Yan Borné berättar att i gruppen med förhöjda nivåer av VEGF-D var sannolikheten att hjärtsvikt fyra gånger så hög som de med lägre nivåer av markören.
– Resultaten från det underlaget indikerar att den här markören i ett tidigt skede skulle kunna användas för att förutsäga framtida hjärtsvikt, just med tanke på hur den påverkar lymfsystemet. Vi hoppas att upptäckten på sikt kan leda till en snabbare diagnos på akutmottagning, säger Yan Borné.

Återstår att kartlägga själva mekanismen
Nästa steg, förutom att upprepa resultaten, blir att undersöka om man kan se om det finns genetiska orsaker kopplade till tillväxtfaktor VEGF-D och risken att drabbas av hjärtsvikt.
– Vi har sett att det finns ett samband mellan hjärtsvikt och markören. Men vi vet inte exakt hur mekanismen däremellan fungerar, det återstår att reda ut, säger Yan Borné.

Studien är finsnierad med stöd från Hjärt-Lungfonden.

Tove Smeds

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here